Den osynlige statsministern

Vi har en statsminister. Fredrik Reinfeldt. Men var håller han hus och varför syns eller hörs han inte? Enligt regeringskansliets webplats har herr Reinfeldt ett förhållandevis innehållsrikt program. Men fortfarande gäller att det inte ger några spår i media. Eller också är det jag som är fullkomligt blind.

Min förhoppning när den nya regeringen tillträdde var att politiken skulle skulle friskas upp och ha en offensiv debatt. Istället blev det helt tyst, och de få gånger regeringsmedlemarna uttalar sig är det i lama frågor som inte väcker något större intresse. Bara bombastiska gäspningar. Förutom det har man lyckats svika väljarna ett flertal gånger och det på mindre än ett år. Det är en bragd som naturligtvis inte kan hyllas. Det är samtidigt värt att notera att det är ytterst sällan statsråden uttalar sig unisont utan endast individuellt och inte sällan helt motstridigt i förhållande till regeringsdeklarationen.

Jag har svårt att se skillnaden mellan nuvarande regering och den förra. De nya Moderaterna är socialdemokratin draperad i ny förpackning. Ännu fulare än originalet och med skabbigt foder under rocken. Det finns dock som sagt en uppenbar skillnad och det är att den nuvarande statsministern inte syns eller hörs utan rör sig i ett vakuum, ett dunkelt silentium. Väljarna står utanför i snålblåsten i ett slags besvikelsens iskalla tystnad.

Det är med sorg jag måste konstatera att regeringen har diskvalificerat sig själva. Man har, antagligen helt omedveten av vad som håller på att ske, skrapat på jordytan vilken om man fortsätter blir en grav. Man har kommit en bra bit ner till det djup som behövs för att lagligen begrava någon som dött.