Folkomröstningar inom EU

Det är i mina ögon mycket märkligt att dagens ledare i DN menar att regeringarna inom EU måste stå emot folkviljan att hålla folkomröstningar om den nya versionen av EU-fördraget. I en tid då alla (tekniska och praktiska) möjligheter att hålla snabba och effektiva folkomröstningar finns talas istället om att stå emot den rättmätiga medborgarviljan. Samtidigt förstår politikerna inte alls varför politikerföraktet ökar i nu dramatisk omfattning.

EU genomgår en märklig expansion. Visserligen har EU många fördelar då det gäller rättigheter och enighet i många sakfrågor mellan länder, men den eviga expansionen ställer till problem. Länder som ekonomiskt, politiskt och av andra skäl ännu inte hör hemma i unionen ska absorberas och integreras. I just detta sammanhang borde folkviljan styra EU-politikernas beslut. Rimligt är att i en åtminstone semiglobal demokrati - som undan för undan urholkas för att till slut anta allt enkelriktade totalitära former - inhämta människors åsikter.

Vi ser dagligen exempel på hur unionsledningen under märkliga förespeglingar allt mer begränsar individens frihet. Att då inte få ta till orda är minst sagt bekymmersamt. Vems vilja menar man då att man företräder i beslutsprocessen?